En borttappad vänskap

Vänskap är som en krukväxt - man måste vårda den om den inte ska vissna och dö.

Vi är aldrig längre eftersom hon flyttar hela tiden...

Min katt var ledsen, det såg man.

Men sen när vi skulle börja 7:an valde vi två olika skolor...

Vi hade jättekul och jag hoppades att det skulle vara livet ut. Men tydligen inte.

En gång när jag var och handlade med mamma på ICA då glömde jag honom i mjölkkylen.

Ibland tänker jag på att skriva ett brev till henne, men jag glömmer alltid bort.

Fast en vecka senare hittade min mamma min nalle under min säng, så den var aldrig borta.

Jag vet att det inte är bra att bara kasta bort allting, men just nu känns det som det enda rätta. Men jag hoppas att det ska bli bra igen.

Det var när min egna katt sprang hemifrån.

Vi hade alltid kul tillsammans, och vi lovade varandra att alltid vara vänner.

När vi träffades på skolavslutningen sa vi inte ett ord till varandra, vi bara kollade på varnadra och log.

Men när vi började på skolan så pratade vi knappt med varandra och vi lekte inte på eftermiddagarna. Jag vet inte varför det blev så.

Vi träffades för att vi gick på samma dagis, hoppas att vi kanske kan träffas igen.

Sommarlovet kom och vi skulle flytta till ett hus på Haga. Olyckligtvis tappade vi kontakten och hörde inte av oss till varandra på en lång tid framöver.

Vi gjorde mycket roligt tillsammans, åkte moppe, badade och mycket mer.

Men sen flyttade jag och ett tag efter det så flyttade hon också.

Min brors gamla flickvän hade en lillasyster som jag blev kompis med.

Jag blev ledsen och började gråta. Hur kunde hon vara så elak och inte säga något?