Ett ärr jag minns...

Temat för dagen är berättelsen om ett ärr; varje liten skråma på kroppen har sin egen historia, och är minnesvärd av olika anledningar och orsaker...
Så många fina berättelser från mina elever; små ärr - stora minnen!

Den föll rakt i mitt huvud och jag fick den delen man drar ut spikarna med. Så gick det till när jag fick mitt ärr!

Jag fick mitt ärr när jag ramlade ner från en stenmur vid vår fotbollsplan.

Sen körde han ut på en grusväg, och då skulle jag hoppa av cykeln medan han körde och då ramlade jag på gruset och så fick jag två ärr på benet...

Jag och min syster skulle åka moppe hem från stranden...

Jag har inget ärr.

Vi var ute på gräsplanen då jag råkade snubbla på mina egna fötter, ramlade och slog mig.

Jag kunde inte minnas hur jag fick ärret riktigt,
men jag kan minnas hur kul jag hade den dagen - livet lekte när men var liten!

Vi hade hoppat i en timme innan jag tappade fästet på pedalen när jag var i luften...

... som jag fick när jag var tre år. Jag låg och sov i min barnvagn...

Min mamma hade sagt till mig att inte gunga på stolen, men jag lyssande inte,
hade jag lyssnat hade detta aldrig hänt.

Jag skulle lära mig cykla, och jag var inte så bra på det...

Det var en surfingbräda som hade träffat mig rakt i pannan...

Och plötsligt smällde det bara till, PANG, sa det och jag låg där på marken!

Efter ett tag så fick jag komma hem igen och då firade vi
med att ta hem hamburgare från Max.

Det är inte kul att trilla på cykeln, och speciellt inte
två gånger samma dag på samma ställe.

När jag nästan precis ska skjuta kommer en stenhård, blöt
och tuff spark rakt på smalbenet. Med dobbarna på benet!

Efter att de hade sytt var jag helt vinglig och kunde inte gå normalt. Men min snälla pappa hjälpte mig såklart.

... ärret fick jag när jag ramlade på dagis på en sten - den satte sig i skinnet!